Felicia Lövgren

När jag lite tid över (eller egentligen oftast när jag inte har det) fastnar jag ofta på style.com, jag älskar att bläddra bland alla kollektionsbilder lika mycket som jag älskar att hitta nya spännande designers. Idag fick jag en ny favorit - Elie Saab. Det är helt galet vilka fantastiska kreationer han gör! Kolla bara de här bilderna från höstens couturevisning i Paris.

Hellst skulle jag alltid vilja gå klädd i den här typen av klänningar, varför inte liksom? När jag gifter mig ska jag ha en Elie Saab eller en Marchesa (min absoluta favorit när det gäller den här typen av klänningar!). Fast först ska jag ha studentbal! :)

Jag älskar teknik, och har gjort det så länge jag kan minnas (det här kan ni tacka min pappa för...). Vill ni veta varför? Jo, för att det aldrig slutar utvecklas och förvåna oss, och dessutom finns det idag fantastiska verktyg som gör oss och världen lite mer effektiv (eller?)

Dropbox är en helt otroligt bra grej som gör att jag kan dela filer med mitt nätverk utan att behöva skicka, ladda upp eller ens fundera på hur jag ska kunna bevara storlek & kvalitet. Här lägger jag bara över vad jag vill dela i en mapp som ser ut precis som vilken mapp som hellst på datorn. Om ni vill dela fotoalbum från er semester med era vänner är det här kanske inte riktigt rätt grej (då funkar picasa eller flickr eller facebook bäst) men om ni som jag har ett behov att dela filer i t.ex. ett mediearkiv är det här verkligen rätt grej för er! Jag har bara haft min "CSM & Wepix"-box i några veckor men jag ser bara fler och fler fördelar för varje dag. Helt fantastiskt!







Vad tänker ni när ni ser den här loggan? Jag tänker revolutionerande frihet eftersom Skype gör att jag kan sitta på Nya Zeeland och ändå ha en bra kontakt med vem jag vill var någonstans i världen. Eller så kan jag sitta hemma och prata med vänner på andra sidan gatan, det är upp till er! Poängen är iallafall att du är helt mobil och eftersom tid är pengar så kan ni spara en förmögenhet. Och mina vänner, det är gratis! Allt som behövs är en internetuppkoppling men jag menar, vem har inte det idag 2011?





Än så länge finns Blekko bara i betaversion (enkelt kan vi säga att det är under uppbyggnad) men det här är ascoolt och sparar återigen energi och tid. Istället för att jag ska förklara varför tycker jag helt enkelt att ni ska offra några minuter åt den här videon:

Min f.d utväxt finns inte längre med oss, (vilket känns aaasbraaa), dock kapades mer än 10 cm...inte riktigt lika kul. Men jag antar att det var nödvändigt och att mitt hår kommer vara superfräscht från och med nu. Fast förstår ni hur jobbigt det är rent psykiskt att kapa en decimeter? Trots att jag har långt hår! Kommer ihåg när jag klippte av mitt hellånga hår till axlarna i femman, förstår inte hur jag tänkte!

De senaste dagarna (veckorna egentligen), har jag haft väldigt mycket att göra och väldigt lite tid. Tyvärr har jag offrat något oerhört viktigt för att hinna med - sömnen! Egentligen hatar jag att jag gör så, men nu är det så och det är bara att jobba på det. Har massor i skolan just nu, (andra året på natur är inte att leka med!) sen har jag spännande projekt utanför också. Berättar imorgon för nu ska jag sova! Godnatt allihopa!

Något av det tråkigaste man kan göra en måndagkväll måste verkligen vara att plugga fysik (eftersom det är ett sånt oinspirerande ämne). Tyvärr är det så just nu att jag är mer eller mindre tvungen att sysselsätta mig med denna fysikbok. Jag hade mycket hellre djupdykt i diverse sociala medier eller haft myskväll med min bästis Amanda (nu har vi ju 100 mil ifrån varandra så det blir lite svårt), faktiskt hade jag hellre diskat (jag tycker om att laga mat men inte att diska) än att plugga fysik. Förstår ni hur bra det kommer kännas imorgon efter provet?

Hej, förresten! Har ni haft en bra dag? Jag gillar måndagar så jag har haft det. :) Mina två sista lektioner var inställda också och alla ni som går i skolan vet hur glad man blir av inställda lektioner. När man tänker efter lite för glad faktiskt. Men så är det iallafall!

Nu ska jag återgå till pluggandet. Eller rättare sagt; jag ska uppdatera mig om hur det går för Magda. Vi facebookpluggar nämligen. Om det är en bra studieteknik? Tja, det får vi se efter imorgon! ;)

Caxton Sports Managment drivs av en av de mest inspirerande och driftigaste personerna jag vet. Caxton Njuki alltså (om ni inte redan räknat ut det själva!). Kolla in CSM här!

Varför länkar jag då detta till er? Jag tänker faktiskt inte berätta det, ännu! Men om vi säger så här: Nånting, är på gång - och jag tycker att det ska bli jättekul och väldigt spännande. Tell you latero!

Söndagkväll, jag tog en riktigt slappchillmyspysdag igår och därför hade jag idag masssssa saker jag borde gjort.

Tillexempel borde jag tagit tag i mitt fysikpluggande (fysik är astråkigt), eller förberett en opponering, eller varför inte gjort biologiläxan? Jag borde också tagit tag i det faktum att jag har nagellack lite överallt i hela huset. Och jag borde tagit tag i mitt bildfotoprojekt.

Istället började jag baka bröd och jag gjorde en toksnygg fransk manikyr, det är saker jag verkligen inte borde göra. Och då fick jag ett stort gigantiskt problem... Brödet skulle penslas med ägg och HAR NI NÅGONSIN KNÄCKT ÄGG MED NYMÅLADE NAGLAR? Jag. orkar. inte. mer. Min plan inför helgen var verkligen att pluggeliplugga men om sanningen ska fram har det blivit ytterst lite av den kategorin. Ibland känns det verkligen som om livet på natur inte är särskilt kul. Dock vet jag att jag behövde det här den här helgen, jag känner mig åtminstone rejält utvilad. Och det mina vänner, är inte särskilt vanligt.

Okej bloggisar! Nu laddar vi om inför en fantastisk ny vecka! :)

Under den senaste tiden har jag lämnat byxorna hemma för dagliga dates med kjolar och shorts. Jag har liksom tappat gnistan för jeans och byxor, det känns inte så kul. Dessutom har min blogg blivit alldeles för naturpräglat. Så här kommer några samlade alternativ till byxor.

Gaalet fina paljettshorts från Vila (vad är det jag har sagt om Dansk design?)

Klassiskt snygg från Sisters Point.

Kort i skinn från H&M

Också mina egna snyggisar, om det inte skulle bli så tjatigt skulle jag änvända dem typ varje dag!

Och sen bloggisar, byxor är inte alls för tråkmånsar. Jag använder också det ibland, men lite mer sällan än förr. Mitt mission är bara att hitta den perfekta kjolen, jag vet redan ungefär hur den ska se ut (eftersom jag har en i vitt redan) men jag vill ha den i svart eller marinblått. Eller rosa! ;)

Ni har väll inte missat mitt arbete för matrådet? Jag och min matrådsvapendragare Louise har suttit med i ett år och jag vet att jag talar för oss båda två nu när jag säger att vi gillar det. Vi gillar ansvaret, känslan av att ta beslut och vi gillar att få respekt av kostchefen (som förövrigt är positiv till ALLT vi gör). Grejen med Ådalsskolans matråd är just den, att det bara består av mig och Lois. Och det menar jag verkligen. Vi två och kommunens kostchef.

Under våren genomförde vi en enkät för skolans ALLA elever. Ja, det var rätt mycket jobb på två pers! Men idag kom dagen D, eller nej förresten det var ingen dagen D, fast vi hade möte på kommunhuset imorse för att gå igenom resultatet och planera för fortsättningen. Nu undrar ni såklart vad som händer nu, eller hur? I stil med alla hemliga kändisprojekt håller jag det lite hemligt för er, vi har ju ingenting officiellt ännu ;)

Men allvarligt talat nu! Vi har varit lite oroade för att vi skulle bli avsatta som matråd (då det är tradition att ettorna bedriver matråd) och nu som tvåor vet man ju aldrig. Meeen guess what? Efter morgonens möte kan jag meddela att vi sitter säkert. Kostchefen älskar oss och vårat arbete. Titeln som världens bästa matråd kommer ju inte ur intet direkt. Förändra - förbättra är lite av vårat motto. Jag känner mig superinspirerad att ta matrådet så långt det bara går, push the limits liksom. Let's do this!

Jag vet inte hur vanligt det är att man som 17 år känner sig gammal. Men nu är det så iallafall, att jag gör det ibland. Oftast när jag åker buss (för det är då jag ser alla "små" barn). Det är nog två specifika tillfällen jag känner mig extra gammal. När jag träffar mina typ sysslingar (Simon och Clara - ni ska inte bli större!) eller andra rätt mycket yngre släktingar som jag inte ser så ofta. Och det är när jag ser personer som min lillebror umgicks med förut. Tillexempel sånna han spelade fotboll med när de var typ åtta år, och sen slutade sin fotbollskarriär träffar jag dem inte så ofta. Men så händer det att vi åker samma buss (eller nåt i den stilen) och jag får vääärldens uppvaknade eftersom de är fjorton bast och har fixat hår. Vad är det som händer?

Och nu måste ni förstå mig rätt, det är liksom inte riktigt samma grej med hans kompisar som jag träffar lite då och då. Detsamma gäller vissa tennisbarn, de kan växa på som bara den och jag tänker inte på det såå mycket.

Jag får iallafall lite ångest över den här grejen att jag känner mig så gammal. Vi pratade nämligen om typ det här på matten igår (fråga mig inte varför vi pratar om sånt här på matten...). Men vi pratade iaf om hur trötta vi var, och hur obefintligt våra liv är i denna stressfyllda naturvärld, dessutom hur pigga alla vuxna verkar vara. Våra funderingar handlade ungefär om när det egentligen vänder. Tröttheten alltså. Och sen kom jag på att om några år har vi barn och alla har väll hört hur småbarnsföräldrars sömnvanor ser ut?! Förresten känner jag mig gammal när jag tänker på sånt också! På tio har jag tänkt att hinna med så himla mycket. Först studenten, sen vidareplugg och sen familj och barn på det! Dessutom har jag tänkt att mitt imperium ska ha börjat växa under de här åren, planen är ju lite att ha ett par företag rullande. Det handlar om att få pengarna att jobba av sig själva förstår ni! Iallafall, 17 år är ingen ålder tycker ni - men faktum är att det faktiskt är rätt lång tid. Tänk bara på min utvecklingskurva de senaste sjutton åren! Jag ska ju försjutton (nu var jag väll rolig?) lära mig om derivator på fredag (vi har bara kommit till f(a+h)-f(a)/h än så länge)... Ni vet tangenter, ändringskvot och polynomfunktioner och sånt där.

Haha, nej nu ska jag tagga ner natursnacket (det är bara så att man känner sig så fantastiskt intelligent när man använder sitt naturvokabulär) och göra lite Filosofi-läxa. Sen ska jag förbereda inför möte på kommunhusets plan 3 imorgon, vad det handlar om kan ni få veta sen. Men om vi säger så här, Felicia-styr-upp-allting är på gång! ;)

En 28-årig man är misstänkt för dödsmisshandel på häktet i Huddinge. Svensk-krim är i chock. Och nu ska de spara in ännu mer pengar. Jag säger som min kära pappa alltid sa: "Stöd Kriminalvården - begå ett brott"

Haha nejdå (även fast han så klart hade helt rätt), nu ska jag packa ihop grejer för imorgon. Ni har väll inte missat Kanelbullensdag idag förresten? Jag ÄLSKAR kanelbullar och har så klart ätit mina egna proffsigt gjorda bästa kanelbullsbullar. Adiós amigos, förhoppningsvis tar den här pluggperioden slut inom en snar framtid. Känner nämligen att inte bara jag själv blir lidande utan även ni bloggisar!

Kommer ni ihåg när jag förr i tiden (dvs. i höstas och våras) jämt tjatade om vad jag kallade Sweet life of NV10? Nu har vi alla börjat andra året och för att fatta mig kort (eftersom jag har så otroligt lite tid!): livet som naturtvåa är inte längre så ljuvt och tiden man kan betrakta som helt fri mycket begränsad. Men hey! Idag har jag haft egentid i cirka fyra timmar (räknat från imorse då jag vaknade) - det är väll ändå något att hurra över?

Om förresten inte märkt det har vi gått in i Oktober. Vad säger det er? För mig är det rosa månad och eftersom jag älskar rosa kan jag inte annat än att gilla. Dessutom tycker jag att det är superviktigt att visa sitt stöd för bröstcancer så jag tycker att ni ska pallra er iväg och köpa Lindex armband och givetvis Rosa Bandet som i år designats av Per Holknekt och Lena Ph. Det finns även en mängd andra produkter att köpa för att stödja kampanjen.

Jag stödjer! Gör ni?

Saknar er mina goooos! <3 Tycker det är dags att vi drar ihop en Amanda-Felix-Felicia-Linus-träff väldigt snart!