Varför känns de där dagarna så avlägsna?
Antagligen första och sista gången ni ser mig i keps, men hey..in the end, vem bryr sig? Känner otroligt längtan till sånna där dagar. Dagar där solen värmer och himlen är klarblå och det enda man ser i horisonten är havet, ett oändligt hav. Var tog dom dagarna vägen? Varför lockar 22 juli mer än 22 mars, varför lever vi i ett land med ständig vinter? Sommaren, kom hit och lämna oss aldrig..tack!
Kommentarer
Trackback
