1 december
Det är första december och det innebär många saker i min värld. Första luckan i kalendrar öppnas, dock har jag för länge sedan vuxit ifrån det där med kalendrar både i papper och choklad och paket men det finns en julkalender på tvn som jag bara för att kunna uttala mig om precis sett första avsnittet av. Superhjälte jul och vad i hela fridens namn har den med jul att göra? Supersnälla silver sara och stålhenrik bor på julstjärnan och i deras kök hänger en gigantisk lampa med tomteluva på. Ja, det var allt. Hjälp! Den var urusel och jag kommer inte ödsla min tid på sånt. Nej, jag känner mig som en tant när jag säger det men DET VAR BÄTTRE FÖRR! Julkalendrar som Sunes Jul och Julens Hjältar. Det var tider det. Den sistnämda är och kommer alltid vara min favorit, den är så söt och kul. Min mormor har den på vhs och när jag känner för det händer det faktiskt att jag kollar på den. Och vet ni, hur patetisk jag nu än kommer låta men jag tröttnar aldrig på den. I mitt liv har jag nog sett den hur många gånger som hellst. Good times.
Nuförtiden ska det vara så avancerat men barn funkar lika dant nu som på 90-talet. Keep it simple, jag hatar nutidens s.k barnprogram! vad är det för skräp som visas? Jag är uppvuxen med något hederligt och enkelt och något så toksvenskt som kära Astrid Lindgren. Madicken, Pippi, Bullerbyn och Lotta. Och så fort jag råkar se på det nu när jag är 15 och egentligen alldeles för stor kan jag inte stoppa att jag fylls med glädje och barndomskänslor. Jag mår bra då och det konstiga med Astrids verk är att de är mycket djupare än vad man förstår som liten. Hur hemskt har pippi det inte egentligen? Pappan är på kurrekurredutt-ön och mamman lever inte. Emils pappa misshandlar honom och Abbe i Madicken har en alkolist-pappa. Fy så hemskt och tragiskt men det är sånt man inte tänker på när man är 4 år.
Tillbaka till första december, jag älskar julen! Det är min favorithögtid och det gör mig ledsen men jag har i princip ingen julstämning. Mamsen har julpyntat och jag har pimpat mitt rum med diverse coola julprylar men ändå finns inte den här känslan hos mig. Förra året fick jag julkänslor redan i början av november. Saknar det. Jag menar, jag har inte ens förstått att det är vinter ännu. Jag måste nog julboosta mig själv med julmust, pepparkakor, lussisar och knäck antar jag. Men vad gör det? peppisar blir man snäll av och julmust är gott. hihi.
Nu ska jag skriva ett fint inlägg till min ljus&mörker-blogg om ett speciellt ämne. Ni får se senare!
Nuförtiden ska det vara så avancerat men barn funkar lika dant nu som på 90-talet. Keep it simple, jag hatar nutidens s.k barnprogram! vad är det för skräp som visas? Jag är uppvuxen med något hederligt och enkelt och något så toksvenskt som kära Astrid Lindgren. Madicken, Pippi, Bullerbyn och Lotta. Och så fort jag råkar se på det nu när jag är 15 och egentligen alldeles för stor kan jag inte stoppa att jag fylls med glädje och barndomskänslor. Jag mår bra då och det konstiga med Astrids verk är att de är mycket djupare än vad man förstår som liten. Hur hemskt har pippi det inte egentligen? Pappan är på kurrekurredutt-ön och mamman lever inte. Emils pappa misshandlar honom och Abbe i Madicken har en alkolist-pappa. Fy så hemskt och tragiskt men det är sånt man inte tänker på när man är 4 år.
Tillbaka till första december, jag älskar julen! Det är min favorithögtid och det gör mig ledsen men jag har i princip ingen julstämning. Mamsen har julpyntat och jag har pimpat mitt rum med diverse coola julprylar men ändå finns inte den här känslan hos mig. Förra året fick jag julkänslor redan i början av november. Saknar det. Jag menar, jag har inte ens förstått att det är vinter ännu. Jag måste nog julboosta mig själv med julmust, pepparkakor, lussisar och knäck antar jag. Men vad gör det? peppisar blir man snäll av och julmust är gott. hihi.
Nu ska jag skriva ett fint inlägg till min ljus&mörker-blogg om ett speciellt ämne. Ni får se senare!
Kommentarer
Trackback
