Felicia Lövgren

Varje dag i veckan som gått har jag skrivit om hur skönt det är att vara befriad från allt som har med skolarbete att göra och sånt. Hur skönt det varit att skolan slutat, ja ni vet. Idag känner jag tvärtom.

8b som bara har språk (spanska för min del) och idrott på fredagarna har det väldigt lugnt. Det är bra och härligt, om vi inte har inställds spanska dvs. Det händer väldigt ofta. I snitt har vi minst en inställd spanska varje vecka. Det är sjukt, vi lär oss ingenting ja ni förstår. Så klart hade vi även inställd spanska denna fredag, jag ville faktiskt ha spanska idag. Det skulle varit sista lektionen och vi skulle fått fika. Jag vill inte ha lektionen för fikats skull, jag ville ha lektionen för den extremt härliga känslan att gå ifrån min sista spanska lektion. Min sista lektion i hela åttan, min sista lektion med C. Efter att hon sagt Terminamos eller nåt i den stilen, det ögonblicket har alla som haft spanska det här året längtat efter. Nu fick jag inget sånt och det var bara att sitta där i uppehållsrummet och låtsas vara tacksam för att slippa en lektion.

Idrotten då. Den kom. Det är inte mer än 7 grader utomhus, precis som på sena hösten när vi får vara inomhus (tack!). Idag skulle vi spela brännboll för sjuttioelfte gången, utomhus. 8a och 8b tillsammans, med mixade lag eftersom vi snälla 8b'are ger, som mina klassisar säger, "de vill inte möta oss, vi ger dom bara dyngstryk" Det är sant, 8b har alltid varit lite bättre. Det är för att vi är 8b - b=bäst så klart. Det är sånt man får leva med. Vi fick dessutom sluta tidigare och hade bara lektion i cirka 30 minuter. Skoj att kliva upp vid 6.25-tiden bara för att spela brännboll i 30 minuter. Inte alls speciellt kul, inte ens värt det. Verkligen inte.

Jag har hursomhellst inga fler lektioner som en av eleverna i 8b längre. 3 dagar kvar men då ska vi bara städa, äta marshmallows, spela brännboll och städa lite till. Nästa lektion är vi 9b. Känn på det ni, 9b - here we come!

(Förresten, dyngstryk uttals med samma ng-ljud som i ring.)