Teknik är inte "mitt" ämne
Hej allihopa, det är tisdag men det känns mer som måndag. Har varit lika måndags trött som man är på måndagar. Vet inte varför men jag känner mig jätte virrig idag. Trots det fick vi sluta tidigare idag. Sista lektionen inställd (typ). 14.25 är tidigt, dessutom var sista lektionen inte ett dugg ansträngande. Vi hade genomgång i helklass på sannorlikhet (usch, usch jobbigt) men eftersom jag redan jobbat färdigt med den delen var det bara repetion. Skoldagen har bara flytit på som vanligt. Inget speciellt har hänt.
Som ni vet har jag teknik den här terminen. Och innan jag börjar blogga om det jag tänkt ska jag förtydliga att teknik inte är det samma som teknik typ data, it osv. Vissa kanske missuppfattar det, min mormor tillexempel. När jag nämnde tekniken för henne blev hon förvånad och tyckte att teknik borde jag väll gilla, jag har alltid varit rätt teknisk. Eller åtminstone alltid väldigt orädd när det gäller teknik (vi pratar alltså inte om sån teknik jag har i skolan). Men med en sån pappa jag har är det väll omöjligt att inte gilla teknik, våga prova osv. Men det är en annan historia! Hursomhellst, ämnet teknik i skolan är mer bocka plåt och löda ihop saker. Det måste alltså vara lätt för er att förstå att jag inte är van vid sådant. Den världen är liksom väldigt ny för mig. Vi har gjort ritningar och övat på streck och sådant, rätt så lätt m.a.o. Fram till idag! Jag skulle räkna ut plåt åtgång till min "ask" jag ritat. Och eftersom jag ville göra något roligare än fyrkanter eller rektanglar har jag gjort min till ett L (till lillebror Linus). Min no-lärare Stefan har valt att vara med på våra tekniklektioner för att hjälpa till. Tack för det säger jag bara! Stefan förklarar väldigt bra, trots att det var rätt krångligt kände jag att jag var med på banan. Tills Sören, min teknik lärare, kom och berättade att jag skulle göra på ett helt annat sätt! Hjälp, hjälp, hjälp mig. Han förklarar inte lika bra och så klart är allt självklart för honom, han har haft det här yrket i minst 35 år! Den här terminen kommer verkligen bli en utmaning. Ohja!
Men vet ni, jag skiter inte i mitt teknik betyg. Till gymnasiepoängen räknas 16 betyg (max 320 poäng) och eftersom jag läser språk har jag ett extra. Det betyder att jag får "räkna bort" ett betyg. Det lägsta alltså. Då skulle man kunna tänka sig att jag inte bryr mig om tekniken. Men jag tänker göra mitt bästa, jag vill ha bra betyg. Jag vet att jag kan få bra betyg, ärligt talat har jag redan rätt så bra betyg. Men det är slutbetygen som räknas och jag tycker att det är fel att inte bry sig. Om du har godkänt, kämpa för att få VG. Har du VG, kämpa för MVG. Ingenting är omöjligt. Så är det bara, om vilja finns kan du nästan alltid höja ditt betyg. Åtminstone försöka!
Nu ska jag slå mig ner med en stor kopp te och bläddra i nya Elle. Mode ni vet, efter en tröttsam dag i skolan finns inget bättre än att få bara vila med ett modemagasin. Det är min åsikt åtminstone!
Som ni vet har jag teknik den här terminen. Och innan jag börjar blogga om det jag tänkt ska jag förtydliga att teknik inte är det samma som teknik typ data, it osv. Vissa kanske missuppfattar det, min mormor tillexempel. När jag nämnde tekniken för henne blev hon förvånad och tyckte att teknik borde jag väll gilla, jag har alltid varit rätt teknisk. Eller åtminstone alltid väldigt orädd när det gäller teknik (vi pratar alltså inte om sån teknik jag har i skolan). Men med en sån pappa jag har är det väll omöjligt att inte gilla teknik, våga prova osv. Men det är en annan historia! Hursomhellst, ämnet teknik i skolan är mer bocka plåt och löda ihop saker. Det måste alltså vara lätt för er att förstå att jag inte är van vid sådant. Den världen är liksom väldigt ny för mig. Vi har gjort ritningar och övat på streck och sådant, rätt så lätt m.a.o. Fram till idag! Jag skulle räkna ut plåt åtgång till min "ask" jag ritat. Och eftersom jag ville göra något roligare än fyrkanter eller rektanglar har jag gjort min till ett L (till lillebror Linus). Min no-lärare Stefan har valt att vara med på våra tekniklektioner för att hjälpa till. Tack för det säger jag bara! Stefan förklarar väldigt bra, trots att det var rätt krångligt kände jag att jag var med på banan. Tills Sören, min teknik lärare, kom och berättade att jag skulle göra på ett helt annat sätt! Hjälp, hjälp, hjälp mig. Han förklarar inte lika bra och så klart är allt självklart för honom, han har haft det här yrket i minst 35 år! Den här terminen kommer verkligen bli en utmaning. Ohja!
Men vet ni, jag skiter inte i mitt teknik betyg. Till gymnasiepoängen räknas 16 betyg (max 320 poäng) och eftersom jag läser språk har jag ett extra. Det betyder att jag får "räkna bort" ett betyg. Det lägsta alltså. Då skulle man kunna tänka sig att jag inte bryr mig om tekniken. Men jag tänker göra mitt bästa, jag vill ha bra betyg. Jag vet att jag kan få bra betyg, ärligt talat har jag redan rätt så bra betyg. Men det är slutbetygen som räknas och jag tycker att det är fel att inte bry sig. Om du har godkänt, kämpa för att få VG. Har du VG, kämpa för MVG. Ingenting är omöjligt. Så är det bara, om vilja finns kan du nästan alltid höja ditt betyg. Åtminstone försöka!
Nu ska jag slå mig ner med en stor kopp te och bläddra i nya Elle. Mode ni vet, efter en tröttsam dag i skolan finns inget bättre än att få bara vila med ett modemagasin. Det är min åsikt åtminstone!
Kommentarer
Trackback
