Everything changes, slow down.
Har ni tänkt på hur vi förändras varje dag? Jag började att tänka på det i samband med en blogg jag hittade med en tjej som la upp en bild på sig själv varje dag i tre årstid och jag kom då och tänka på hur jag faktiskt förändrats på några år. För många av er som vet vem jag är även utanför bloggen kanske tänker att jag alltid varit samma gamla (njaa?) Felicia Lövgren eller så kanske ni tänker på hur jag faktiskt vuxit upp. Personligen tycker jag att jag i stort sett alltid varit som jag är, eftersom jag är mig själv, men det stämmer ju inte riktigt. Om man tillexempel jämför med hur jag var som trettonåring och nu när jag är sexton så är jag mycket mer mognare nu, även om jag alltid varit rätt mogen. Även utseendemässigt ser man att jag blivit äldre. Men vet ni en annan sak jag har tänkt på? Jo, det faktum att alla som börjar sexan bara bli mindre och mindre, jag såg några tjejer i min lillebrors klass idag och blev helt otroligt chockad. De kan inte ha varit längre än 137 cm och såg mer eller mindre ut som min kusin Evelina och vet ni vad? Hon är sex år! Vissa säger att vi tydligen också var så små men jag måste nog säga det att jag var verkligen inte så liten i sexan. Så liten var jag när jag var 10 år, precis som jag är på bilden nedan.
Här är jag alltså 10 år bilden är tagen av någon fotograf på "Fota Folk" i Umeå. Precis så här ser de flesta som går i sexan ut.
Från 2007, i början av sjuan när jag var en liten sjuubeeare (uttalas: 7b:are) och hade ljusbrunt hår.
2009, precis ett år sedan och jag hade precis börjat mitt sista år av Grundskolan.
2010, exakt en månad sen.
När jag förra året började nian lovade jag mig själv att jag skulle tänka på mig själv i första hand och se till att jag fick så bra förutsättningar som möjligt i skolan och att jag kämpade ända in i mål, det är något jag också klarade i och med att jag den elfte juni tvåtusentio gick ut grundskolan med 320 poäng, svenska stipendium och högsta betyg i 16 av 17 ämnen. I år när jag tog steget in i Naturvetar-vägen har lag lovat att jag ska må så bra jag kan exakt hela tiden, att jag ska säga till om något är fel, att jag ska gå min väg och få så mycket bred kunskap som möjligt och så klart att jag ska njuta och ta till vara på de här tre åren. Hittills tycker jag att jag hållit mina löften riktigt bra och klassen känns grymt bra. Vad säger vi om jag säger bästa klassen? NV10 så klart! :)
Kommentarer
Postat av: Ulrica Bylund
Du har verkligen förändrats även om du alltid varit bäst! Och då menar jag inte bara intelligent!! Du är vacker, smart och nu också klok. Att ha kul och gå din egen väg är något jag glädjs åt att du kommit fram till för det är det endas som saknats dig. Jag älskar dig av hela mitt hjärta. Kram från en stolt och lycklig moster
Postat av: Anonym
Haha, jag håller med dig. Dom blir verkligen bara mindre och mindre! Jag har lixom bara växt 2 cm sen jag gick i sexan!
Trackback
