Nästan dubbeldygning
En timmes sömn på 40 vakna timmar, mygod! Jag förstår inte riktigt hur jag överlever men konstigt nog har jag tröttheten försvunnit varje gång jag blivit lite trött. Nu gör jag ett nytt försök för nu är jag väldigt trött. Haha, vilken märklig situation jag hamnat i. Fast jag vet ju att det är en del av min värsta och farligaste egenskap, alltså att jag kan stänga av sånna känslor. Jag hatar att jag funkar så eftersom det är totalt livsfarligt, även om det kanske kan låta rätt bra att ha ibland.
Nej nu känns det som om jag bara svamlar (vilket jag gör), men det jag vill poängtera är helt enkelt att man måste känna efter sina behov och lyssna på sin kropp. Det ska jag absolut göra nu så godnatt gullungar, det ska bli fantastiskt trevligt och bekvämt att sova i min egna säng istället för det hårda, trånga tältet.
